Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att fullborda. Amen säger jag er: Innan himmel och jord förgår, skall inte en enda bokstav, inte en prick i lagen förgå, förrän allt har skett. Den som därför upphäver ett av dessa minsta bud och lär människorna så, han skall kallas den minste i himmelriket. Men den som håller dem och lär människorna dem, han skall kallas stor i himmelriket. Jag säger er att om er rättfärdighet inte går långt utöver de skriftlärdas och fariséernas, skall ni inte komma in i himmelriket. Matt 5:17-20
Läste nyligen att kristna talar allt mindre om synd. Nu är det ju lagen som utpekar synden och lag och evangelium är därför båda viktiga i predikan. Jesus säger ju själv att lagen ska bestå och att buden ska predikas. Ofta behöver vi väckas och förskräckas av Guds stränga lag och lika ofta behöver vi tröstas och uppbyggas av nåden i evangelium. Nya Testamentet är fullt av både lag och evangelium och vi behöver ha så mycket av Guds ord i oss att vi rätt kan utdela båda delarna, först lag och sedan evangelium för att trösta och bygga. Men också för att påminna oss och varna oss för sömnaktighet och avfall.
Det är inte bara det faktum att det verkar vara så att lagen inte längre är en del av predikan, det värsta är intrycket att man rycker lite på axlarna, vilket tyder på att man tappat lag och evangelium. Vi är ju kallade till att älska varandra i tron. Och vad ska Jesus rädda dem ifrån som ännu inte tror? Det budskapet måste ringa klart och rent. Det är lagen som bereder vägen för evangelium och kallar på den omvändelse som för till rättfärdighet genom tron på Jesus.
Jag hittar liksom inga bra formuleringar att ge för att uttrycka min sorg över hur långt det har gått. Sorg framförallt för alla unga, och dom som inte varit länge i tron som behöver lära sig den kristna trons grunder och bygga sin tro på evangeliet, att bygga sitt hus på berggrunden, Herren Jesu ord och lära.
För stormarna kommer, och många är av andlig natur.
Syndens allvar och konsekvenser behöver predikas i församlingen och för världen. Jesus gjorde det, apostlarna gjorde det, så också kyrkofäder och reformatorer. Ofta och med eftertryck, följt av nåd och frälsning i Jesus Kristus genom tron.
Vi måste hitta tillbaka till den goda anledning våra lärofäder hade att göra det. Precis som Luther skrev består predikan av lag och evangelium. Lagen förskräcker och utpekar synden och nöden medan evangelium rycker oss ur dödens grepp och för in i nåden. Men utan lag kan ingen nåd finnas. Och finns ingen lag och därmed ingen nåd så finns varken kors eller återlösning för våra brott. Vi ser nu hur illa vi trampat i klaveret och drar undan den gudsfruktan vi bör bära och akta i det att vi upphöjer Guds verk för oss i Herren Jesus som för oss är korsfäst, död och uppstånden. Så underbar är han eftersom lagen ger oss insikt i vad han räddat oss från, vilket är straff och död, och tagit straffet för våra lagbrott på sig själv i vårt ställe, för att vi ska bli försonade med Gud och få liv och liv i överflöd.
Det är inte bara det faktum att det verkar vara så att lagen inte längre är en del av predikan, det värsta är intrycket att man rycker lite på axlarna, vilket tyder på att man tappat lag och evangelium. Vi är ju kallade till att älska varandra i tron. Och vad ska Jesus rädda dem ifrån som ännu inte tror? Det budskapet måste ringa klart och rent. Det är lagen som bereder vägen för evangelium och kallar på den omvändelse som för till rättfärdighet genom tron på Jesus.
Jag hittar liksom inga bra formuleringar att ge för att uttrycka min sorg över hur långt det har gått. Sorg framförallt för alla unga, och dom som inte varit länge i tron som behöver lära sig den kristna trons grunder och bygga sin tro på evangeliet, att bygga sitt hus på berggrunden, Herren Jesu ord och lära.
För stormarna kommer, och många är av andlig natur.
Syndens allvar och konsekvenser behöver predikas i församlingen och för världen. Jesus gjorde det, apostlarna gjorde det, så också kyrkofäder och reformatorer. Ofta och med eftertryck, följt av nåd och frälsning i Jesus Kristus genom tron.
Vi måste hitta tillbaka till den goda anledning våra lärofäder hade att göra det. Precis som Luther skrev består predikan av lag och evangelium. Lagen förskräcker och utpekar synden och nöden medan evangelium rycker oss ur dödens grepp och för in i nåden. Men utan lag kan ingen nåd finnas. Och finns ingen lag och därmed ingen nåd så finns varken kors eller återlösning för våra brott. Vi ser nu hur illa vi trampat i klaveret och drar undan den gudsfruktan vi bör bära och akta i det att vi upphöjer Guds verk för oss i Herren Jesus som för oss är korsfäst, död och uppstånden. Så underbar är han eftersom lagen ger oss insikt i vad han räddat oss från, vilket är straff och död, och tagit straffet för våra lagbrott på sig själv i vårt ställe, för att vi ska bli försonade med Gud och få liv och liv i överflöd.
Därför ska vi framhålla lagen som en underbar och djup del av vår förståelse av oss själva och vår belägenhet och förståelsen av Guds verk och vilja som är vår tro i vår frälsare Jesus Kristus. Amen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar