Söndagens gudstjänst kan ses på Missionsprovinsens livesändningar. Evangelietexten är Joh 15:26-27, 16:1-4. Temat är Hjälparen, den Helige Ande samt förföljelse och lidande.
Det normala här är att göra den yttre tolkningen, som i sig är sann och riktig, som handlar om att vittna om Jesus för de som inte hört evangelium. Luthers ord denna söndag, (i Huspostillan kallad 6 sönd. efter Påsk), förklarar med dessa verser Hjälparen som en tröstare som tröstar oss som är i tron när vi anfäktas och lider, genom att uppenbara den sanne Jesus som i allt känner oss och som är vår genom tron, och vi hans. "Helga dem i sanningen, ditt ord är sanning." Joh 17:17. Luther ser två stycken i evangelietexten, dels den om Hjälparen, sanningens Ande som Världen inte kan ta emot, och dels de förföljelser som följer av att förkunna evangeliet om Jesus.
Hjälparen, sanningens Ande, verkar därför både utåt och inåt. Anden förkunnar Kristus för gudlösa och kristna genom evangelium. För oss som i den outgrundliga nåden fått trons gåva verkar den Helige Ande genom att påminna oss om ordet och om den sanne Guden och hans nåd och löften i Jesus Kristus, vår Herre.
Detta för att vi i vår svaghet och ofullkomlighet inte helt ska förtvivla och förgås och avfalla från Herren utan förtrösta på Gud också när vi är som svagast. Med mig själv vet jag ingen råd men jag förtröstar på din nåd. Till denna mening måste vi kastas tills den är en del av oss i med och motgång, i styrka och svaghet.
Så lär oss sanningens Ande, genom att grunda ordet i vårt hjärta och bevara det; lära, varna, förmana, trösta och påminna oss och helga oss i det, att bevara oss från all lögn som vill ta äran från Gud och Herren Jesu Kristi korsdöd som är fullkomlig och som fullbordat allt för att vi inte haft förmågan att frälsa oss själva, vare sig då eller nu. Utan honom kan vi inget göra. Söndagens evangelietext är en ofta upprepad påminnelse om vårt totala beroende av Guds nåd och vilja och att tro är att i allt förtrösta på Gud.
