25 söndagen efter Trefaldighet (Matt. 24:15-28: del av Jesu domstal)

 

När ni då ser 'förödelsens styggelse', som profeten Daniel talar om, stå på helig plats - den som läser detta bör noga lägga märke till det - då måste de som är i Judeen fly bort till bergen. Den som är på taket skall inte gå ner för att ta med sig det som finns i huset, och den som är på åkern skall inte vända tillbaka för att hämta sin mantel. Ve dem som väntar barn eller ammar i de dagarna! Be att ni inte måste fly under vintern eller på sabbaten. Ty då skall det bli en så stor nöd att något liknande inte förekommit sedan världens begynnelse och aldrig mer skall förekomma. Och om inte den tiden förkortades, skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas. Om någon då säger till er: Se här är Messias, eller: Där är han, så tro det inte. Ty falska messiasgestalter och falska profeter skall träda fram och göra stora tecken och under för att om möjligt bedra även de utvalda. Jag har nu sagt er detta i förväg. Om de alltså säger till er: Han är i öknen, så gå inte dit, eller: Han är i de inre rummen, så tro det inte. Ty liksom blixten går ut från öster och syns ända borta i väster, så skall Människosonens ankomst vara. Där den döda kroppen är samlas gamarna.  Matt. 24:15-28

https://logosmappen.net/uppbyggelse/luther/huspostillan/25_son_e_tref.htm

Detta Jesu domstal har av Luther och många andra setts som två delar där den första handlar om Jerusalems och templets förstörelse och den andra delen om Jesu återkomst, två delar som också hör samman. Den verkar lite märklig eftersom Jesus knyter an första och andra delen med "om någon då säger till er", vilket vi normalt skulle förstå som att det handlar om samma händelse eller tid. Det kan alltså handla om det Studiebibeln (I, 1978) talar om i sin kommentar till v. 28, som gäller både den äldre tidens dom och den sista tidens; "Versen gick i uppfyllelse när Jerusalem förstördes, men skall få sin slutliga fullbordan när Jerusalem blir belägrat , strax innan Jesus kommer igen för att sätta sina fötter på oljeberget."

De kristna lär enligt traditionen ha hunnit fly Jerusalem till området öster om Jordan, till städer som Pella och Dekapolis-området, tack vare att de påmindes om denna profetia. Samtidigt är det viktigt att ha hela Matt. 24 och andra evangelietexter och dessutom att se detta tillsammans med Skriftens övriga profetior om de yttersta tingen och Jesu återkomst, hos profeterna, några av breven och Uppenbarelseboken. Men detta är inte nog eftersom det finns mycket som är kopplat till annat i Guds ord.

Studiebibeln menar därför också att oreningen av templet, "förödelsens styggelse", profeterad av Daniel och som skedde genom Antiokus IV Epifanes, 168 år före Jesu födelse, ska ske igen. Detta kräver dock ett nytt tempel men vi kan notera att Jesus bara säger att det gäller "helig plats" och vi kan se hela Israel som heligt och inte minst Jerusalem, eftersom det är platsen för Jesu verksamhet, lidande, död och uppståndelse. Vi ser denna princip i 2 Mos. 3:5 och Jos. 5:15. och vi kan också fråga oss varför man vill se ett nytt tempel, eftersom templet hör judarnas offer och ritualer till och inte fyller någon funktion för förbundet i Kristus, hela världens eviga synd- och försoningsoffer. Tvärtom. Hebréerbrevet är en stark varning till kristnade judar att återgå till "döda gärningar". Så också Galaterbrevet.

Vi kan också se att tempelplatsen redan är vanhelgad genom de hädiska byggnader som står där idag, genom den religion som de representerar och vars hädelseverk saknar motstycke i människans historia. Ett minnesmonument över judarnas otro som också tjänar som varning till kristna länder att inte avfalla och erfara detsamma. Och detta ser vi ske i vår del av världen, avfall följt av invasion av Satans legioner och hur samhällen urartar och förstörs. När man släcker ljuset blir det mörkt. 

Något människobyggt tempel är därför omöjligt att få ihop med frälsningen för vare sig hedningarna eller Israel (Rom. 9-11; Gal.; Heb.), eftersom Guds vilja är att alla folk, inklusive judarna ska omvända sig till sin Messias, Jesus, inte att de ska återgå till sina gamla ritualer och traditioner enligt det gamla förbundet och vänta en annan Messias. Någon annan Messias finns inte förutom Guds Son, Jesus. Det finns bara en frälsning genom en Messias, Jesus, och vi är frälsta av Guds nåd genom tron på honom, utan stentempel, djuroffer eller gärningar och genom Guds lamm allena. Idag finns långtgående planer och förberedelser för att bygga ett tredje tempel i Israel och här planerar man att återigen börja offra djur och göra sådant som man gjorde i forna dagar i templet. 

Verserna i slutet av Matt. 23 och början av Matt. 24 är viktiga för att förstå det sammanhang ur vilket lärjungarnas fråga uppstår. Jesus har precis nämnt templet som "edert hus" och att det ska läggas öde och förstöras, varpå lärjungarna vill visa honom alla magnifika byggnader. Men Gud är inte längre i något stentempel utan i Kristus och de som genom tron tillhör honom. Han bor inte längre i tempel av sten, utan i omvända hjärtan av kött, i vilka han har lagt sin lag. "De har sitt tempel i Gud och Lammet; och Gud och Lammet har sitt tempel i dem." (Wetterlund, Guds tempel, 16). Vi kan alltså förvänta oss att Jesus besvarar just dessa frågor som ställs i v. 3. och att det handlar om templets och Jerusalems kommande förstöring, och händelser lika dessa som ska föregå hans återkomst. 

I detta kan vi också förstå att domen över Jerusalem och templet år 70 är god och helig och direkt kopplad till judarnas förkastning och dödande av Messias, den levande Gudens Son (se Matt. 21:28-44). Med detta i åtanke bör vi akta oss för att dra slutsatser om Guds avsikter i mänskliga tempelbyggen som det nu flitigt pratas om. Istället bör vi ta Jesu och apostlarnas många uppmaningar till vaksamhet och de starka varningarna som hör till dessa, på största allvar. Judarna hade bildat sig en föreställning om den kommande Messias efter eget huvud. Tvärtemot vad alla judar hade lärt och trott kom inte Messias för att bli en världslig konung i Israel och för att kasta ut den ockuperande romerska makten, utan Jesus kom för att frälsa dem och hela världen från synden och så skapa frid mellan människa och Gud, att  besegra synden och döden och återskapa den ursprungliga relationen för att slutligen ta sin boning bland sina heliga. 

Precis som under Jesu vandring på jorden så är det också idag religiösa människor som inte förstår Guds ord och inte heller vill och därför inte kan förstå. Dessa ska vi inget ha med att göra och inte ta till oss deras villfarelser och nyheter. Villfarelsen kommer att bli stark med alla Satans tecken och under. Låt oss hålla fast vid Herren Jesu ord och befallningar och förbli i honom allena.

Huspostilla (utvalda stycken):

[...]

Om denna Jerusalems jämmerliga förstöring skall det nu årligen predikas för våra församlingar, för att vi allesamman må noga betrakta det. Och vi skall då ge så mycket flitigare akt på, vad det kan ha varit för en synd, som förorsakat detta gruvliga elände, så att vi måtte lära oss att själva taga oss till vara för den. Ty det är lätt att räkna ut, att när Gud inte har skonat sitt eget folk, då det föll i synd, så skall han sannerligen inte heller skona oss, om vi inte tar oss till vara för sådana synder. [...]

Kristus namnger den i Luk 19:44, där han säger till Jerusalem: "De skall slå dig och dina barn i dig till marken och skall inte lämna kvar i dig sten på sten, därför att du inte förstod den tid då Herren besökte dig." Det vill säga: när Gud sänder sitt ord, och världen inte vill ta emot det utan förföljer det och trotsigt framhärdar i synden, det är just Jerusalems synd. Och på den måste följa förstöring och ödeläggelse. Man ser ju, hur trofast Gud var mot judarna. Han sände sina profeter, Johannes Döparen, ja, sin enfödde Son själv ävensom apostlama. Alla dessa bemödade sig om att visa människorna vägen till det eviga livet och lära dem att leva så här på jorden, att de måtte kunna ha ett gott samvete och få del i Guds nåd och välsignelse.

Men vad gör då Jerusalem, och för resten hela världen? Hon vill varken veta av eller höra talas om Herren Kristi salighet och lära. Utan hon ger sig till att dräpa inte bara apostlarna utan Guds egen Son, och tycker, att hon mycket väl kan vara honom och hans lära förutan, och bli salig ändå. [...]

Det gick på samma sätt med konungariket Israel. Därom säger profeten Hosea i 8:3: "Israel har förkastat det som är gott, därför skall fienden förfölja dem." Ty den som inte vill ta emot Guds nåd och ord, han måste förbli under Guds vrede. Det kan omöjligen vara länge utan måste sluta med ett stort fall. Detta är orsaken till att under tidens lopp så många riken och välden har fallit. Och det går så än i dag.

Därför borde vi aldrig släppa detta exemplet på Guds vrede ur våra hjärtan eller ögon, på det att vi med allvar måtte lära Guds ord, rätt lyssna till det och bättra oss därefter. Ty det är därför det blir predikat för oss. Men de som inte bättrar sig utan antingen förkastar eller förföljer Ordet, de må här lära sig förstå, vilken jämmer som skall komma över dem. Ty Gud översåg ju inte hos sitt eget folk med detta förakt eller denna förföljelseanda. Då skall du inte heller inbilla dig, att han skall ha överseende med det hos dig.

Vi ser ju, hur inte bara Juda och Israels rike och den heliga staden Jerusalem ligger i aska för sådana synders skull, utan vi har för våra ögon många länder i Europa och Asien, i vilka Guds ord rikligen har bott, men där sedan djävulen slagit sig ned och förhärjat allt. Där har människorna inte blott förlorat gods och lemmar utan också sina själar, ty Guds ord har alldeles vikit bort och där finnes inte längre varken dop eller nattvard i de trakterna. [...]

Detta är det första stycket, alltså att vi gärna skall höra Guds ord, bättra oss såsom det befaller och inte förakta eller förfölja det. Ty Gud straffar på ett så förfärligt sätt föraktarna eller förföljarna, men dem däremot som tar emot hans ord och är fromma, dem varnar han i nåd, beskyddar och räddar.

Det andra stycket är, som jag sade, en varning, som syftar på vår tid, ty det är denna som är den yttersta tiden. Herren börjar denna varningen med att säga: "Om inte den tiden förkortades, skulle ingen människa bli frälst. Men för de utvaldas skull kommer den tiden att förkortas." Detta är förskräckliga ord. Vi bör inprägla dem djupt i våra hjärtan och så mycket flitigare hålla oss vid Ordet. Ty här är det inte, såsom när det gällde Jerusalem, tal om krig och blodsutgjutelse, utan om en annan mycket större och svårare fara. Och den faran heter villfarelse, orätt lära och orätt gudstjänst. Genom sådant förspiller vi nämligen inte bara liv och lemmar utan också vår själ och vår salighet. Så säger Herren ju också, att om inte den tiden förkortades, skulle ingen människa bli frälst.[...]

Nu kunde det knappt behövas att göra skillnad på dem som falskt säger sig vara Messias och på falska profeter. Men emedan denna profetia stämmer så väl överens med historien, så kan man utan fara göra en sådan åtskillnad och säga, att de förra syftar på turkarna och deras lära, men de falska profeterna på påven och hans lära. Ty dessa två makter, turkarna och påven, är utan tvivel den rätte antikrist, för vilken Daniel, Kristus, Paulus, Johannes och andra apostlar har varnat oss.[...]

Därför varnar Kristus allramest för antikrist. Denne gör inte någon annan Kristus eller förnekar honom såsom turken. Men han visar genom falsk lära bort från den rätte Kristus till de skapade tingen och egna gärningar. [...]

Djävulen gör också under, såsom Kristus här betygar, oss till varning. Paulus kallar dem för lögnaktiga tecken, därför att genom dem blir lögner bekräftade och människor dras bort från sanningen och från ordet. Så talar turkarna än i dag om många underverk, som deras Muhammed gjort och ännu gör. Och det må så vara, att det till en del kan vara underverk. Men det är då sådana som inte Gud utan djävulen gör för att därmed bekräfta deras villfarelser. Likaså är alla kyrkor i påvedömet fulla med under och tecken. Det ena helgonet gör ett, det andra ett annat. Fastän man nu därvid ljugit med besked, och berättat mer än som verkligen hänt, så har dock ett och annat tecken skett. Ty Kristus säger själv, att de falska profeterna skall göra stora under och tecken, som skall tjäna till att förföra människor och få dem att antaga dessa lögner och villfarelser och hålla dem för sanning. [...]

Här må du besinna varpå den rätta läran vilar, ifrån vilken man inte får vika. Märk då väl: den rätta läran gör inte något annat, än att hon visar och på det rätta sättet framställer Kristus för dig, på det att du genom honom skall trösta ditt hjärta mot synd och död. Detta sker därigenom, att man lär oss att tro, att Kristus är sann, evig och allsmäktig Gud tillika med Fadern och den helige Ande, samt att han är kommen till oss människor på jorden, avlad av den helige Ande och född till världen av jungfru Maria. Vidare, att han dött på korset för våra synders skull, inte för sina egna, ty såsom sann Gud kunde han inte synda, utan för våra synders skull, på det att Gud genom hans död måtte bli försonad och vår skuld betalad, och vi genom Herrens Kristi uppståndelse från de döda komma till det eviga livet.

Alltså har Kristus oss till godo övervunnit synd och död, så att de inte skall kunna skada oss. Och nu sitter han på Guds högra sida, för att beskydda mot djävulen, benåda oss med sin Ande och bönhöra oss i allt det som vi behöver till kropp och själ och i hans namn beder om. Den som predikar så han predikar rätt om Kristus. Det stämmer också fullt överens med ordet. Därför behöver man därvid inte frukta för antikrist och hans lögner. Ty när denna lära rätt träffar ett hjärta, så driver den människan till att prisa Guds nåd och godhet, av hjärtat älska Gud och tänka på, hur hon skall kunna leva en så nådig Gud till behag. Så börjar hon att av hjärtat göra allt vad hon vet, att Gud har befallt och att akta sig för allt vad hon vet, att Gud har förbjudit. Sådana är rätta, fromma och heliga kristna, som genom tron har syndernas förlåtelse och förblir i Guds fruktan och lyder honom.

Därför förmanar Kristus oss så enträget, att vi skall hålla fast vid denna lära och inte låta intala oss något annat. Han lovar också, att han inte skall låta sig innestängas på någon särskild plats, utan att han vill vara och förbli hos oss överallt med sitt ord och sin nåd. Om fienderna är än så onda och mäktiga, skall det då inte kunna skada de kristna, som håller sig vid Kristi ord.

Detta förläne oss vår nådige Gud i himmelen genom sin helige Ande för Kristi, sin Sons och vår käre Herres, skull. Amen.

Det finns många sorters ogräs men vetet är ett

 

Vi som sysslar eller har sysslat med lantbruk och odling vet att det finns många sorters ogräs som slår upp i våra åkrar och odlingar. Vi vet också att utsädet är ett enda och rent och att det inte är vi som sått ogräsets frön. Det är ovännen som sått ogräs i Guds åker, ogräs som växer upp vid vår sida och som söker stjäla ljus och näring från oss så att vi inte ska växa och i värsta fall kvävas och dö. Precis som vetet mognar, så mognar också ogräset och det är ogräset som nu står högt och blommar ut som säger oss var vi är i tiden.

Vi förstår att skörden är mogen när skäran separerar rikets invånare och det sker över hela världen. Ogräset som förnekar sanningen, böjer knä för världen och välsignar och underhåller synden och människans stolthet (eng. pride) buntas ihop för att brännas upp i ugnen. De som tror Guds ord och har helgats i sanningen och som därför lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd samlas ihop i hans loge. Det sker en separation mellan vetet som tror och fruktar Gud och ogräset som är i Satans våld.

Därför är det tid att nu välja vem vi vill tjäna. Herren Jesus Kristus och hans evangelium eller Satan och hans värld. Det finns ingen neutralitet, det är antingen Herrens loge eller den brinnande ugnen. "Men jag och mitt hus, vi vill tjäna Herren." Jos. 24:15
 

En annan liknelse framställde han för dem: "Himmelriket är likt en man som sådde god säd i sin åker. Men då folket sov, kom hans ovän och sådde ogräs mitt ibland vetet och gick sedan sin väg. När nu säden sköt upp och gick i ax, visade sig också ogräset. Då gick tjänarna till sin herre och sade: Herre, visst sådde du god säd i din åker? Varifrån har då ogräset kommit? Han svarade: En ovän har gjort det. Tjänarna frågade honom: Vill du att vi skall gå och samla ihop det? Nej, svarade han, om ni rensar bort ogräset, kan ni på samma gång rycka upp vetet. Låt båda växa tillsammans fram till skörden. Och när skördetiden är inne, skall jag säga till skördemännen: Samla först ihop ogräset och bind det i knippen som skall brännas upp, men vetet skall ni samla in i min loge." Matt 13:24-30 

Att vaka och att ha en relation med Gud i Herren Jesus

   I evangeliet, i breven och framförallt i anslutning till ord om den sista tiden får vi höra att vi ska vaka. Denna uppmaning upprepas flitigt av Herren Jesus och senare hans apostlar. 

Men vi får också till oss ett annat ord, om de som Herren inte känner vid sin ankomst och den kommande domen. Han säger till de fem oförståndiga jungfrurna i liknelsen om de tio jungfrurna i Matt. 25 att han inte känner dem. Likaså kastas den onde och oduglige tjänaren ut i mörkret i liknelsen om talenterna i slutet av samma kapitel. Liknelserna i Matt. 25 följer det s k "talet om tidens slut" i Matt. 24 och är en allvarlig varning till alla troende.

 Att just bristen på olja är direkt kopplad till att brudgummen stänger jungfrurna ute förstår vi eftersom bristen på olja är enda skillnaden mellan de oförståndiga och de kloka jungfrurna. Att den oduglige tjänaren inte kände sin herre, d v s Jesus, ser vi tydligt i hur han framställer Herren, som "hård" o s v.

Så vi har två saker som utgör dessa som inte blir frälsta, de som Herren inte känner och de som inte känner Herren. 

Och det blir lika tydligt att båda dessa kategorier saknar samma sak, d v s den personliga relationen till Jesus. En relation där bön sker i ande och sanning (Joh. 4:23-24), där den troende öppnar sitt hjärta för Gud och hoppas och tror att Gud vill allt gott för oss. Vikten av en personlig relation, en relation som inte kan lånas eller kopieras av någon annan som de oförståndiga jungfrurna i sin desperation hoppades på, att låna olja av de kloka. Nej, sa de kloka, oljan räcker inte till både oss och till er. Var och en måste ha sin egen personliga relation med Herren. Fil. 2:12-13.

Det är en relation vi arbetar på genom att vara i bönen och ordet, vår vilja att leva i Guds verk och vilja, att göra våra hjärtan och önskningar kända för Gud och att lära känna Herren mer och mer (ex: 1 Kor. 8:3; Fil. 3:10; 4:6; Hos. 3:6). Så att han må känna oss och vi honom. Att Gud redan känner alla människor vet vi. Men den kristne gör sig själv känd för Herren och det är skillnaden. Full öppenhet och förtröstan på Gud i Herren Jesus i allt. I våra allra värsta svagheter och brister, med våra behov och önskningar kan vi komma till honom, allt kan vi lägga på honom och söka hjälp för. Då gör han sig också känd för oss, i all sin godhet och kärlek och i all sin goda vilja gentemot oss. Matt. 7:7-11; Joh. 16:24.

Judas - inte Judas Iskariot - frågade: "Herre, hur kommer det sig att du vill uppenbara dig för oss och inte för världen?" Jesus svarade: "Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom, och vi skall komma till honom och ta vår boning hos honom. Den som inte älskar mig håller inte fast vid mina ord. Det ord som ni hör är inte mitt utan kommer från Fadern som har sänt mig. Detta har jag talat till er, medan jag är kvar hos er. Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er. Joh 14:23-26

Är du redo när Jesus kommer?

 

Vid korsvägen mellan himlen och avgrunden hänger Jesus Kristus. Där har han dött för dig och för mig. (H. Thielicke)

Frågan om vi är redo lyser klart i evangeliet, den ställs till frälst som ofrälst. Frågan om vi är redo är kontextuell, återkommer om och om igen och handlar om vi har tagit emot frälsningen i Jesus. Är du redo och kommer Jesus, Guds Son, att finna tron på honom i ditt hjärta när han kommer? 

När tidstecknen hopar sig och ropar att brudgummen Jesus kommer är det tid att också ropa på omvändelse, till oss själva och andra. Att ropa ut vad som står på spel och vad som väntar mänskligheten. Det är inte populärare än en läkares cancerdiagnos men likväl nödvändigt. Och betydligt allvarligare. Vi förkunnar därför att världen är döende i den dödliga sjukdomen otro och att det enda botemedlet är Jesus Kristus.

Första gången Jesus kom så var det för att frälsa världen, när han återkommer enligt sitt löfte är det för att döma världen som nu har fått höra det goda budskapet om frälsningen i Jesus Kristus, Guds Son.

Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. Inte sände Gud sin Son till världen för att döma världen utan för att världen skulle bli frälst genom honom. Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte tror på Guds enfödde Sons namn. Och detta är domen: ljuset kom till världen och människorna älskade mörkret och inte ljuset, eftersom deras gärningar var onda. Joh. 3:16-18

Frågan om vi är redo handlar om liv eller död, himmel eller helvete. Mellan livet och döden finns inget och inte heller mellan himlen och helvetet. Det finns inte en väg mellan himmel och helvete, ingen bro och ingen stege, bara en avgrund som ingen kan korsa efter det att domen har fallit. I domen finns ingen förhandling, den är fullkomlig, rättvis, rättfärdig och oåterkallelig, avkunnad av Gud själv.

Jesus beskriver detta i liknelsen med den fattige Lasarus som kommer till paradiset och den rike som kommer till helvetet och där ser Lasarus vid Abrahams sida och som ropar till Abraham för att få lindring i helvetet:

Då ropade han: Fader Abraham, förbarma dig över mig och skicka Lasarus att doppa fingerspetsen i vatten för att svalka min tunga, ty jag plågas i denna eld. Men Abraham svarade: Mitt barn, kom ihåg att du fick ut ditt goda medan du levde, under det att Lasarus fick ut det onda. Nu får han tröst och du plåga. Och till allt detta kommer att det är en stor gapande klyfta mellan oss och er, för att de som vill gå över härifrån till er inte skall kunna det och för att inte heller någon därifrån skall kunna komma över till oss. Luk. 16:24-26

Det är antingen eller, vitt eller svart och valet att ta emot den goda gåvan som är Herren Jesus är var och ens eget val. Gåvan är helt av nåd från Gud eftersom ingen kan berömma sig av att ta emot en gåva. Och varför skulle du inte välja frälsaren Jesus som ger det eviga livet hos Gud i himmelriket, där ingen ondska, ingen sjukdom och inga tårar finns? Varför skulle du inte välja det goda framför det onda? Domen kommer och från den finns ingen överklagan eller flykt. Du avgör själv var du kommer att tillbringa evigheten. 

Ty här är blott två ting att välja på: Antingen tro och taga emot evangelium och bli salig, eller att inte tro och bli evigt fördömd. (M. Luther)

Omvänd dig därför och tro evangelium, att Jesus är Guds Son, den utlovade Messias, världens frälsare som av egen fri vilja lät sig lida svårt och dö på korset för dina synder och som uppstod på den tredje dagen, för att du ska få frid med Gud och ett evigt och saligt liv. Tror du detta får du förlåtelse för din otro. I morgon kan det vara försent (Matt. 24:30; Luk. 12:13-21).

Så säger Jesus med vetskap om att han ska komma att lida och dö i korsfästelsen för våra synder:

"Allt har min Fader överlämnat åt mig. Och ingen känner Sonen utom Fadern. Inte heller känner någon Fadern utom Sonen och den som Sonen vill uppenbara honom för. Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, ty jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då skall ni finna ro för era själar. Ty mitt ok är milt, och min börda är lätt." Matt. 11:27-30

Personkulternas tid

   Så säger Herren: Förbannad är den man som förtröstar på människor och söker sin styrka i det som är kött och vars hjärta vänder sig bort från Herren. Jer 17:5

Jesu varningar

Jesus både börjar och avslutar sitt eskatologiska (läran om tidens slut) tal i Matt 24 med skarpa varningar för falska messiasgestalter och falska profeter. Varningen är att vi inte ska tro dem och inte följa dem. Gud och hans ord ska vi följa och förtrösta på, inte människor. Och vägen är Kristus Jesus, vår Herre i hans rättfärdighet, sanna löften och bud uppenbarade i Guds ord genom den helige Ande. 

Religionspolitiska influencers och deras följare

I sociala mediekanaler, framförallt med amerikansk prägel, samlas stora skaror, i flera fall i miljontals, kring enskilda personer som blandar politik och religion, s k influencers. En influencer eller influerare påverkar andra och saluför idéer eller produkter. Det är ofta vältaliga och karismatiska personligheter med bestämda åsikter och gemensamt är att man har stort inflytande över många människor genom sina stora sociala-mediekanaler och att man anses kunna påverka andras idévärld och beteenden. 

Både influerarna och följarna har det gemensamt att man är intellektuellt och emotionellt investerade i världens bekymmer, ofta med politiska och religiösa förtecken. Man ser politiska ideologier eller politik blandad med religion och enskilda politiker och partier eller grupper som ställföreträdande frälsande krafter i ett samhälle som man uppfattar går åt fel håll. 

Men välsignad är den man som förtröstar på Herren,
den som har Herren till sin förtröstan.
8 Han är som ett träd planterat vid vatten
och som sträcker ut sina rötter till bäcken.
Det fruktar inte om hetta kommer, dess löv är alltid gröna.
Det blir inte förskräckt om ett torrt år kommer,
och det upphör aldrig att bära frukt. Jer 17:7-8

Underskattning av profetordet kan överrumpla många

Då ska himmelriket bli likt tio jungfrur som tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. Men fem av dem var visa, och fem var oförståndiga. Matt 25:1-2

Hur kommer det sig att vi får så starka varningar från Jesus om en oförberedd församling inför hans ankomst, och tar vi dom på allvar? Kan det vara så att de oförståndiga jungfrurna har en annan profetisk bild än de visa jungfrurna? 

Vi förstår att alla ger intryck av att vänta brudgummen, alla har lampor men bara de visa har kärl med olja till sina lampor. Men det är också nånting annat i denna svårtydda, profetiska liknelse av Jesus som på allt sätt ska tas på största allvar och utforskas i ödmjukhet inför Gud.

Visheten kommer av Gud och Guds Ord som uppenbaras av den Helige Ande. 
Det finns ett samband mellan tillgången till olja och Guds Ord (visheten).

Och vad säger brudgummen till de oförståndiga jungfrurna? Jo, "jag känner er inte". 
Nej, vad har vishet med oförstånd att göra? Men han kände de visa jungfrurna.

Här är alltså skillnaden mellan de kloka och de oförståndiga: De kloka hade olja till sina lampor och Herren kände dem. Men de okloka hade ingen olja till sina lampor och Herren kände dem inte. Det kan handla om skillnaden mellan verklig tro och otro. Den verkliga tron lär känna Herren och Herren lär också känna dem som tror.

Detta är så viktigt för det handlar om vår frälsning och vår evighet. Om vi i sanning håller oss till Jesus så är också Gud trofast och lär oss allt vi behöver veta.
Och allt vi ber Fadern om i Jesu namn ska han ge åt oss.

Amen, amen säger jag er: Vad ni ber Fadern om i mitt namn, det skall han ge er. Joh 16:23, Luk 11:13

Det första Jesus säger när lärjungarna frågar om när det ska ske är; "Se till att ingen bedrar er." Matt 24:4

Det handlar inte om att de som "kan", eller i sitt sammanhang förstår, profetiorna kommer in. 
Idag kan man höra saker i stil med; "först måste ditt och datt ske" och "vi väntar på att den eller det ska träda fram". Pre-trib, mid-trib och post-trib och olika millenialismer. Och så har alla olika åsikter. Vad ska man tro? Vi ska tro Guds ord och lyssna till hans röst. 

Profetiorna är ju till för uppbyggelse för ett helt liv och uppenbaras för den troende av den Helige Ande. (Upp 22:7)


Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och de får se hans skam. Upp 16:15

Var därför också ni redo, för i den stund ni inte tänker det, kommer Människosonen. 
Matt 24:44

Om vi visste stunden för Jesu ankomst så hade vi ju inte överraskats. 

Men det förstår ni att om husägaren visste när på natten tjuven kom, då hade han hållit sig vaken och inte låtit någon bryta sig in i hans hus. Matt 24:43

Var på er vakt, vaka och be, för ni vet inte när tiden är inne. Mark 13:33 

Var alltid glada. Be utan uppehåll. Tacka under alla förhållanden,
för det är Guds vilja med er i Kristus Jesus. Släck inte Anden.
Förakta inte profetior. Pröva allt, behåll det som är gott.
Håll er borta från allt slags ont. Och må fridens Gud själv helga er helt och fullt, och må hela er ande och själ och kropp bli bevarade fläckfria vid 
vår Herre Jesu Kristi återkomst. 
Trofast är han som har kallat er, han ska också fullborda sitt verk. 1 Thess 5:16-24