Trygghet är ett centralt mänskligt behov. Det handlar i grunden om fysisk trygghet, att vi är trygga från fysisk skada och att vi har fysisk försörjning.
Rädslan har en stark koppling till tryggheten och allt som vi upplever hotar vår fysiska tillvaro och försörjning. Det är en naturligt nedlagd överlevnadsfunktion.
Rädslan skapar reaktion, det blir en naturlig reaktion att fly eller bekämpa hoten.
I förra delen ser vi hur Jesus, vår älskade Herre och lärare, själv besvarar sin fråga; "Varför är ni så rädda?" direkt med "Hur kommer det sig att ni inte har tro?". Mark 4:40
Bristen på tro gör att rädslan kan slå rot. Den som tror på Guds Ord har tro och litar till hans löften och lever inte i fruktan för världen. Inte heller finns det något straff att frukta från Gud, i tron, även om kroppen dör. Det straffet tog Guds Son, Jesus, i vårt ställe. Våra synder bar han upp på korset för att vi skulle undkomma vredesdomen och få liv i överflöd och evighet i frid med Gud.
Tro och rädsla verkar i motsatsförhållande till varandra; där det ena kommer in stöter det bort det andra. Fruktan är ett band i vårt sinne till den fysiska tryggheten. Tron är ett fridens gåvoband i vårt sinne med Gud och den trygghet, både fysisk och andlig, som han ger oss i tron.
När fruktan kommer över mig
förtröstar jag på dig. Ps 56:4
Vi är i en båt på världens stormande hav och Herren Jesus är med oss i den båten. Allt och alla kan han styra över, även vinden och sjön, som lärjungarna förskräckt konstaterade.
Jag vill också lägga ut denna mycket kända, vackra och lärorika psalm som Gud i sin nåd har gett oss och med en påminnelse om den ofattbart stora nåd som är tillgänglig genom tro och omvändelse till Jesus, var vi än är i livet, nära eller långt borta. För Han är oss alltid nära.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar