Vi ser oerhört mycket av detta idag, även på nära håll. Människan vill styra båten undan stormens vågor, dra i skoten, reva seglen, förbereda livbåtarna, inte minst i den tilltagande storm som blåser allt hårdare över stora delar av världen. Med vågor som slår in över båten och hotande vågor som närmar sig från alla håll är det lätt att sugas med in i denna rädsla.
Precis som lärjungarnas storm står människan inför något som man inte ser hur man ska kunna tygla. När fiskare, som flera av lärjungarna var, blir mycket oroliga för vädret förstår man att det är ett farligt läge.
Som allt mer välinformerade världsmedborgare ser människor, både höga och låga, samma fara med världen; "det här kommer att gå illa, vi kommer att gå under!"
Den storm som tas upp här handlar om den båt i vilken Jesu lärjungar och han själv befinner sig i, det är viktigt att komma ihåg. Andra små båtar följde också med honom, får vi också veta.
Och det blåste upp till kraftig stormvind, och vågorna slog in i båten, så att den höll på att fyllas. Men han själv låg i aktern och sov på en dyna. Då väckte de honom och sa till honom: Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?
Mark 4:37-38
Jesus stillar då stormen och talar sedan till dem; Och han sa till dem: Varför är ni så rädda? Hur kommer det sig att ni inte har tro? Mark 4:40
Och till skillnad från flera andra ställen där Jesus talar om lärjungarnas brist på tro så säger han inte i någon av synoptikerna att de själva skulle kunna stilla stormen om de bara haft tro. Det här är viktigt eftersom andra liknande ställen gör att vi kan ha detta underförstått även i denna händelse. Men vi läser inte att Jesus säger detta här.
Istället gör Jesus kopplingen mellan att inte ha tro och att vara rädd.
Så hur är det då? Kommer det ena av det andra eller vart och ett av varandra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar