Efter att ha följt det mesta under konferensen kan det vara läge med en sammanfattning och tolkning av de många budskapen.
Budskapen i sammandrag
Under de tre dagarna var det under de två första som man från framförallt militärt och regeringspolitiskt håll i starka ordalag betonade vikten av att snabbt mobilisera och integrera myndigheter i uppbyggnaden av totalförsvaret. Orsaken var Rysslands invasion av Ukraina, ett ökat hot mot Sverige och svenska intressen och en hotad regelbaserad världsordning. Men att Ryssland också ställer sin ekonomi på krigsfot och kraftigt skalar upp sin militära tillverkning samt mobiliseringsmöjligheter sågs som oroande. Flera myndigheter redovisade sin situation, sina resurser, möjligheter och hinder. Ett centralt och ofta upprepat budskap var att man måste agera omedelbart och bättre kunna bygga totalförsvaret i samarbete mellan myndigheter. Det var tydligt att man såg brist på handlingskraft och samarbetsförmåga som ett hinder som man nu vill överkomma. NATO-anpassning och konsekvenser av ett medlemskap var också en viktig fråga i många av talen.
Det kanske mest intressanta under dessa dagar kommer dag tre, då näringslivet, marint försvar och sjöfart samt geopolitik är i fokus. Näringslivet ser ut att få en betydande roll i totalförsvaret, att jämföra med det kalla krigets totalförsvar då staten och dess myndigheter och kommuner hade det fulla ansvaret, med undantag av militärindustrin som av naturliga skäl är viktig i krig. ICA:s vd menade att ICA var "kyrkan mitt i byn" och att man skulle ha en central roll, givet sin storlek och sin spridning i landet, för matförsörjning. Idag har man ett par veckors försörjningsmöjlighet. Transportkedjor, inte minst till havs, diskuterades och ett problem var den utflaggade svenska sjöfarten som kunde utgöra ett hot mot varuförsörjning under krig. Att Sverige är extremt beroende av import, t o m för livsnödvändiga varor, framstod tydligt.
Dag tre talar också några statsvetare och samhällsgeografer om den geopolitiska situationen och världsordningen, om USA:s hegemoni och hur den utmanas, inte bara av Kina och Ryssland utan av en mängd länder i det s k "globala syd" och av BRICS-länderna som ser ordningen som orättvis. Tydligt är att dessa lärde ser en utveckling mot en ny världsordning eller i alla fall en märkbar förändring av den nuvarande världsordningen.
Klart stod att den militära upprustningen går långsamt. Sverige har idag två brigader (10 000 män och kvinnor) och tänker sig ha fyra brigader till 2030, d v s 20 000. Att jämföra med Rysslands ungefär 75 brigader som idag befinner sig i Ukraina och Rysslands tillgång till 1,5 miljon man och möjlighet att mobilisera betydligt fler. Den svenska marina förmågan anses vara på tok för liten för landets enorma behov givet den långa kustgränsen, som tillhör en av Europas längsta. Kritik framfördes med tanke på att denna brådska och de stora behoven varit kända länge medan väldigt lite har gjorts. Hur upprustningen av totalförsvaret ska finansieras ställdes det också frågor om. Ska skatter höjas, välfärd skäras ner eller ska man ta av sparade resurser var en fråga för diskussion.
Kommentar
Det var tydligt att man från regeringen och Försvarsmakten ville ge ett skrämskott till samhället. Den stora frågan som diskuterats efter konferensen är varför. En tänkbar anledning är de orosmoment man redovisade, en annan att man har underrättelser som visar på planering mot Sverige, en tredje att man behöver allvarsord för att sparka igång befolkning och myndigheter och skapa en medvetenhet som i sin tur skapar ett tryck på beslutsfattare att agera. En fjärde möjlig orsak är att man vill ha en ursäkt att skära ner i offentlig sektor samtidigt som man gynnar vissa sektorer i näringslivet och deras ägare.
Givet omvärldsläget som fått flera länder att börja rusta upp och att vi har en högerrregering skulle jag säga att samtliga orsaker är troliga. Från högerpolitikens sida blir den nödvändiga upprustningen ett sätt att nå sina mål att skära ner vård, skola och omsorg och andra offentliga verksamheter. Så det starka ordvalet ska nog ses som en kombination av Försvarsmaktens verkliga behov och regeringens möjlighet att slå många flugor i en smäll.
Anmärkningsvärt var att säkringen av livsmedel och livsnödvändiga varor i kris och krig inte fick större utrymme och att ingen trovärdig och robust plan för detta finns, trots flera varningar från tidigare kriser på allvarliga brister i dessa system. Normalt skapar man beredskapslager med spannmål och andra livsnödvändiga varor och artiklar.
Hur är det då? Hur ska man förstå detta? Ja, vi vet att det inte finns ett direkt militärt hot mot Sverige och att Sverige är på väg in i NATO men ännu är Sverige inte där och man vet inte när det sker. Samtidigt har Ryssland en förmåga att snabbt växa militärt (oklart hur snabbt), man har fått en mängd erfarenheter, man har mött västerländska stridsmedel och man visar en hög riskvilja och en retorisk aggressivitet mot Väst och bryter helt med den regelbaserade världsordningen. USA har val i höst där en presidentkandidat som hotat att gå ur NATO kan vinna valet. Europa kan stå ensamt och då är situationen helt annorlunda, krigsrisken betydligt högre och säkerhetsutsikterna direkt allvarliga.
Riskerna består i väldigt många osäkerheter och väldigt många om. Om USA går ur NATO, om Sverige hinner eller ens kan gå med i NATO, om Sverige kan rusta sitt försvar i tid och tillräckligt, om västvärldens antagonister gör gemensam sak när stjärnorna för deras del står rätt, o s v.
Som vi ser står världen och väger med väldigt stora risker och åtminstone några av de ovanstående "om:en" kommer snart få svar.
