En positiv tro

 

   Något som vi ofta bör påminna oss om, och som upprepas flitigt i Skriften, är den positiva tron.

Som vi minns från det gamla förbundet och utträdet ur Egypten började Israel att knota, d v s klaga och tappa tron på Gud och tilltron till hans tjänare, Mose och Aron. Psalmisten (106:24-27) summerar knotandet i moseböckerna så här:

De föraktade det ljuvliga landet,
    de trodde inte hans ord.
25 De knotade i sina tält
    och lyssnade inte till Herrens röst.
26 Då lyfte han sin hand mot dem
    och svor att slå ner dem i öknen,
27 att slå ner deras barn bland hednafolken
och skingra dem i länderna.

Här finns stora likheter med oss i det att också vi genom Herren Jesu kors har tagits ur slaveriet. Vi har också en vandring att göra här i jämmerdalen, med löftet om det saliga landet, det löfte som vi fått om evigt liv med Herren. Och då händer det att vi hamnar under anfäktelser, alla sorters prövningar och attacker, eftersom vi, precis som det ökenvandrande Israel, har fiender som vi måste besegra genom tron, på vägen mot löfteslandet. 

Vi kan uppleva att den härliga nåden plötsligt är längre ifrån oss eller t o m att den upplevs som helt borta. I sådana stunder vill vi fråga Herren varför detta sker, varför verkar du vara fjärran ifrån mig? Och så kan onda tankar komma som ifrågasätter vår frälsning. Vi kanske frågar oss som Job, vad har jag gjort? Men vi prövas inte för att vi är rättfärdiga i oss själva, utan det är äktheten i vår rättfärdiggörande tro som prövas. 

Då är det livsnödvändigt att ta tag i Herren Jesu löften, som vi alltid borde ha grepp om. Då kan vi söka upp dessa i Guds ord, lära dem och ta fram dessa i sådana stunder. Vi ska alltid komma ihåg att Guds ord och löften står över allt annat, alla våra tankar och känslor, alla prövningar och över allt som finns (1 Kor. 13:6). Håller vi fast vid Guds ord och hans löften, kan det onda aldrig fälla oss. 

Här är ett av många härliga Jesu löftesord till oss, att fatta och greppa tag i:

Alla som Fadern ger mig kommer till mig, och den som kommer till mig skall jag aldrig någonsin kasta ut. Joh. 6:37

Den versen säger oss precis vad Jesus här lovar. Att oavsett dina känslor och upplevelser så har inte Herren kastat ut dig. Och har han inte kastat ut dig är han fortfarande hos dig, även om han för en stund tycks dölja sig. Vi kommer till Jesus som frälsare från allt ont, synd, död, djävul och allt vi stöter på i livet. Och när vi kommer till honom tar han emot oss och kastar inte ut oss. Därför ska vi alltid gå till honom oavsett vad som kommer på. Det är den som ropar på Herrens namn som ska bli frälst. 

Man kan söka i Skriften och memorera eller skriva ner sådana löftesord och ha dessa i fickan eller på nattduksbordet eller var man tycker är bäst. Att ta fram och proklamera dessa hans löften och förtrösta på dem. David skriver i Psalm 32:

Den ogudaktige har många plågor,
men den som förtröstar på Herren
omger han med nåd.
11 Var glada i Herren och fröjda er, ni rättfärdiga,
jubla, alla ni rättsinniga! 

Anfäktelser kan vara verkliga prövningar ska sägas, eftersom tron ska prövas (ex: Jak 1; 1 Pet. 1). Då är det viktigt att ha en positiv grundinställning. Så har vi då både sorger, lidanden och prövningar att övervinna genom honom som ger oss all sin nåd, frid och segerrika glädje. Gud vill vår glädje. Paulus skriver i 1 Thess. 5:

Var alltid glada, be oavbrutet och tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus. 

Och Nehemja (8:10) skriver:

Var inte bedrövade, ty glädje i Herren är er starkhet.