Herren är med dig, du tappre stridsman!

För honom uppenbarade sig Herrens ängel och sade till honom: ”Herren är med dig, du tappre stridsman!”

Gideon svarade honom: ”O, min herre, om Herren är med oss, varför har då allt detta drabbat oss? Och var är alla hans under som våra fäder har berättat om och sagt: ’Se, har inte Herren fört oss upp ur Egypten?’ Nu har Herren övergett oss och gett oss i midjaniternas hand.” Dom 6:12-13

Det finns mycket som är tankeväckande i berättelsen om Gideon och detta är bara ett litet stycke. Jag skulle säga att berättelsen känns bortglömd, eller kanske är den bara undangömd.

För det slog mig hur slående aktuell Gideons motfråga är; ”O, min herre, om Herren är med oss, varför har då allt detta drabbat oss? Och var är alla hans under som våra fäder har berättat om och sagt: ’Se, har inte Herren fört oss upp ur Egypten?’ Nu har Herren övergett oss och gett oss i midjaniternas hand.” Dom 6:13

Utrannsaka mig Gud

Utrannsaka mig, Gud, och känn mitt hjärta;

pröva mig och känn mina tankar,

och se till, om jag är stadd på en olycksväg,

och led mig på den eviga vägen. 
Ps 139:23-24

Kung David förlitar sig på Gud under vandringen, såväl rannsakan som kursen han är stadd på överlämnas åt Gud.

Frukta inte Världsstormen, del 2

                                       


Trygghet är ett centralt mänskligt behov. Det handlar i grunden om fysisk trygghet, att vi är trygga från fysisk skada och att vi har fysisk försörjning.

Rädslan har en stark koppling till tryggheten och allt som vi upplever hotar vår fysiska tillvaro och försörjning. Det är en naturligt nedlagd överlevnadsfunktion.

Rädslan skapar reaktion, det blir en naturlig reaktion att fly eller bekämpa hoten.

I förra delen ser vi hur Jesus, vår älskade Herre och lärare, själv besvarar sin fråga; "Varför är ni så rädda?" direkt med "Hur kommer det sig att ni inte har tro?". Mark 4:40

Bristen på tro gör att rädslan kan slå rot. Den som tror på Guds Ord har tro och litar till hans löften och lever inte i fruktan för världen. Inte heller finns det något straff att frukta från Gud, i tron, även om kroppen dör. Det straffet tog Guds Son, Jesus, i vårt ställe. Våra synder bar han upp på korset för att vi skulle undkomma vredesdomen och få liv i överflöd och evighet i frid med Gud.

Tro och rädsla verkar i motsatsförhållande till varandra; där det ena kommer in stöter det bort det andra. Fruktan är ett band i vårt sinne till den fysiska tryggheten. Tron är ett fridens gåvoband i vårt sinne med Gud och den trygghet, både fysisk och andlig, som han ger oss i tron.

När fruktan kommer över mig
    förtröstar jag på dig. Ps 56:4

Vi är i en båt på världens stormande hav och Herren Jesus är med oss i den båten. Allt och alla kan han styra över, även vinden och sjön, som lärjungarna förskräckt konstaterade.

Jag vill också lägga ut denna mycket kända, vackra och lärorika psalm som Gud i sin nåd har gett oss och med en påminnelse om den ofattbart stora nåd som är tillgänglig genom tro och omvändelse till Jesus, var vi än är i livet, nära eller långt borta. För Han är oss alltid nära.

             

Frukta inte världsstormen

Vi ser mycket av detta idag, även på nära håll. Människan vill styra båten undan stormens vågor, dra i skoten, reva seglen, förbereda livbåtarna, inte minst i den tilltagande storm som blåser allt hårdare över stora delar av världen. Med rytande och hotande vågor som slår in över båten och som närmar sig från alla håll är det lätt att sugas med in i denna rädsla.

Precis som lärjungarnas storm står människan inför något som man inte ser hur man ska kunna tygla. När fiskare, som flera av lärjungarna var, blir mycket oroliga för vädret förstår man att det är ett farligt läge.
Som allt mer välinformerade världsmedborgare ser människor, både höga och låga, samma fara med världen; "det här kommer att gå illa, vi kommer att gå under!"

Den storm som tas upp här handlar om den båt i vilken Jesu lärjungar och han själv befinner sig i, det är viktigt att komma ihåg. Andra små båtar följde också med honom, får vi också veta. 

Och det blåste upp till kraftig stormvind, och vågorna slog in i båten, så att den höll på att fyllas. Men han själv låg i aktern och sov på en dyna. Då väckte de honom och sa till honom: Mästare, bryr du dig inte om att vi går under? 
Mark 4:37-38

Jesus stillar då stormen och talar sedan till dem;  Och han sa till dem: Varför är ni så rädda? Hur kommer det sig att ni inte har tro? Mark 4:40

Och till skillnad från flera andra ställen där Jesus talar om lärjungarnas brist på tro så säger han inte i någon av synoptikerna att de själva skulle kunna stilla stormen om de bara haft tro. Det här är viktigt eftersom andra liknande ställen gör att vi kan ha detta underförstått även i denna händelse. Men vi läser inte att Jesus säger detta här.

Istället gör Jesus kopplingen mellan att inte ha tro och att vara rädd.

Så bör det vara med oss kristna att vi har tro på vår Herre Jesus i vår båt. Vi kan alltid lita på Gud i alla situationer och under alla omständigheter och förtrösta på att han har all makt och är i full kontroll. Därför ska vi inte tvivla och vara rädda utan förtrösta på honom och hans löften. Vi har Herren i båten!

Världens ekonomi vs Vägens ekonomi

Det är intressant att följa miljödebatten och konstatera hur noga man undviker att diskutera de grundläggande systemproblemen eller att finna alternativ till något som bevisligen inte fungerar.

Mer av detsamma är heller ingen lösning, att hälla bensin på elden släcker den inte.

Det globala ekonomiska systemet och den s k Marknaden är en för världen helig ko som alltför få opponerar sig mot eller kritiserar.

Det nuvarande ekonomiska systemet har mycket snabbt utvecklats i västvärlden och fått en global spridning och stort inflytande över nationer och människor.

Systemets grundidé går ut på att ekonomisk tillväxt är ständigt nödvändig och att denna tillväxt är utvecklande. Den sägs utveckla mer och bättre produkter och teknik som sägs göra människors liv bättre. Människorna i sin tur ska konsumera dessa produkter för att generera tillväxt och jobb. Till detta läggs att Marknaden ska vara fri och så oreglerad som möjligt. Systemet kallas nyliberalism och det är en ekonomisk teori som slog igenom i Västvärlden under slutet av 80-talet. Detta idésystem har effektivt mässats i årtionden och slagit igenom mentalt hos många människor, genom politikers ständiga uttalanden om tillväxtens nödvändighet och genom en närmast hjärntvättande produktreklam tillsammans med propaganda från media och den politiska makten.

En globaliserad handel sägs vara bra eftersom den är fredsskapande genom att den skapar ekonomiska band och beroenden mellan länder. Men nu ser vi att detta är ett falskt påstående då många experter anser att mänskligheten står inför vad man kallar ett tredje världskrig, givet de många allvarliga krig som pågår och riskerar spridning. Istället för vänskaplig handel är länder och regioner bittra konkurrenter. Den globala ekonomin har blivit något som världens mäktigaste länder vill kontrollera. Kontrollerar man den globala ekonomin så kontrollerar man länder och hela den mänsklighet som reducerats till konsumenter.

Vi ser också hur världens länder slår sig samman i olika block, delvis regionala block och även ideologiska. EU kan ses som ett exempel på ett både regionalt och ideologiskt block. BRICS är en organisation av s k tillväxtländer med mer spridning globalt och ideologiskt med det gemensamma målet att nå mer globalt inflytande (makt). Från människans forntid står det klart att människan organiserat sig i allt större enheter, från familjegrupper till stamsamhällen och senare till hövdingadömen och vidare till stater (från Elman R. Service's klassificering; bands, tribes, chiefdoms, and states) och nu regionala och ideologiska block av länder. Gemensamt är att samhällen har blivit allt större och mer komplexa. För oss kristna är det inte svårt att se Jesu visdom kring ekonomi kopplad till ett större eskatologiskt perspektiv.

Utöver att denna globala konsumtionsekonomi skapar ökade klyftor och splittrar samhällen och snarare är konfliktskapande än fredsskapande så saknar den en kristen etik. Och just därför spårar den också ur.

Ojämlikheten, såväl global som inhemsk, ökar. De allra rikaste blir allt rikare och klyftorna och otryggheten i samhället ökar med alla de konsekvenser det får och som vi ser utspela sig idag, både här i Sverige och på många håll i världen.

Det ekonomiska systemet och överkonsumtionen förstör våra jordar, hav och vatten, utrotar djurarter och påverkar klimatet. Värst drabbas de fattigaste som direkt lever av jorden, havet och vattnen.

Jesus ger oss ett bättre alternativ; den kristna ekonomin, som handlar om enkelhet, förnöjsamhet och delande. Hur de kristna delar allt materiellt och uppmanas att dela med sig materiellt tas upp på flera ställen i Nya Testamentet.

Förnöjsamheten går hand i hand med villigheten att dela. Om jag är medveten om och trygg i att jag har det materiella jag behöver så kan jag lättare dela med mig och ta emot den behövande.

Människor samlar skatter på jorden för att dom inte litar på morgondagen.

Den kristne har inte den rädslan och otryggheten utan förtröstar på Gud som tillgodoser alla behov enligt sitt löfte.

I Jesus frigörs vi från samlandets ekonomi och förs in i förnöjsamhetens och delandets ekonomi.

"För där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara." Luk 12:34