Evangelietexten denna söndag är från Luk 18:9-14 och Jesus berättar en liknelse som handlar om två män som stod och bad i templet; om den självrättfärdige och högmodige fariséns bön och den syndabekännande publikanens bön. Den senare, säger Jesus, befanns mer rättfärdig än den förre eftersom han ödmjukt bad om nåd, i visshet om sitt beroende av Guds nåd.
Tack till Missionsprovinsens församlingar som sänder gudstjänster live och åtkomliga för många via sociala media. Denna söndag har bloggen tagit del av livesända gudstjänster från Mariakyrkan och Immanuelförsamlingen som kan ses här:
I dagens evangelietext ser vi att hjärtat är det viktigaste och inte de yttre gärningarna. Farisén hade utvärtes gärningar men var genom sina gärningar i hjärtat uppfylld av högmod och "föraktade andra". Publikanen insåg att han levde fel och såg själv ingen annan utväg än att vädja till Gud om nåd.
Luther kopplar också högmodet till den stora grundläggande synden som fick Djävulen att kastas ut ur himlen och Adam och Eva att bli förvisade från paradiset. Denna synd har präglat Världen i alla tider och färgat all religiositet där människan ska bli rättfärdig genom sina utvärtes gärningar, trots att hjärtat är svart som sot. Genom gärningar ska gudar blidkas och ge förtjänster och för mänsklig religiositet får farisén här bli ett varnande exempel. Dessa, såsom farisén, bedrar sig själva.
Publikanen såg dock inget annat än sina synder och bankandet på bröstet säger oss att han inte visste någon råd med sig själv. Han befanns ödmjuk inför Gud eftersom han i hjärtat såg och sörjde sin synd och bad Gud om nåd. Han sökte inte sina egna gärningar utan hoppades på Guds nåd. Detta är ett gott exempel att följa. Att inse vår synd, vårt tillkortakommande och förtrösta på Gud allena för nåd och hjälp.
Så vill Herren Jesus här lära oss att Gud ser till våra hjärtan och att all tro och Gudsfruktan har sin början i hjärtat. Från det hjärta som förtröstar på Gud allena kan det sedan komma goda gärningar som Gud förberett.
"Bedra inte er själva!", varnar flera av apostlarna upprepat. Nej, förtrösta på Gud och var viss om att han i var stund känner ditt hjärtas tankar och motiv. Så ska vi varken vandra i det mörker som är synden eller förneka den. Be Gud som renar hjärtan om hjälp och tro hans löften som är rika på all nåd och all välsignelse för oss som tror på Herren Jesu Kristi namn. Amen.
Om vi säger att vi har gemenskap med honom och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. Men om vi vandrar i ljuset, liksom han är i ljuset, så har vi gemenskap med varandra, och Jesu, hans Sons, blod renar oss från all synd. Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. 1 Joh 1:6-9
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar