När de var ensamma, vände sig Jesus till lärjungarna och sade: "Saliga är de ögon som ser det ni ser. Ty jag säger er: Många profeter och kungar ville se vad ni ser, men fick inte se det, och höra det ni hör, men fick inte höra det." Då kom en laglärd fram och ville snärja honom och frågade: "Mästare, vad skall jag göra för att få evigt liv?" Jesus sade till honom: "Vad står skrivet i lagen? Vad läser du där?" Han svarade: "Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft och av hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv". Jesus sade till honom: "Du svarade rätt. Gör det, så får du leva." Då ville mannen försvara sig och frågade Jesus: "Vem är då min nästa?" Jesus svarade: "En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och råkade ut för rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom. Sedan gav de sig av och lämnade honom där halvdöd. En präst kom händelsevis ner samma väg, och när han fick se mannen gick han förbi. På samma sätt var det med en levit. Han kom till platsen, såg mannen och gick förbi. En samarit som färdades samma väg kom också dit. När han såg mannen, förbarmade han sig över honom. Han gick fram till honom, hällde olja och vin i hans sår och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom. Nästa dag tog han fram två denarer och gav åt värdshusvärden och sade: Sköt om honom, och kostar det mer skall jag betala när jag kommer tillbaka. Vem av dessa tre tycker du var en nästa för mannen som hade råkat ut för rövare?" Han svarade: "Den som visade honom barmhärtighet." Då sade Jesus till honom: "Gå du och gör som han." Luk. 10:23-37 |
https://logosmappen.net/uppbyggelse/luther/huspostillan/13_son_e_tref.htm
Denna söndag är evangelietexten hämtad från Luk 10:23-37. Jesus, "Skriftens kärna och stjärna", talar om det som forna tiders heliga gudsmän såg fram emot och hoppades få se och höra, evangeliet. Och hur saliga lärjungarna var som fick se och höra det.
En laglärd, och vi andra, får lära oss om Guds kärlek till oss syndare och vad den innebär och hur denna kärlek är hela lagens uppfyllnad. Ty när lagen gick den av Djävulen och Världen slagne och döende syndaren förbi, då stannade Samariten som förbarmade sig över honom. Samariten skötte om och förband hans sår och tog honom till ett värdshus och betalade allt vad det skulle kosta för hans vård och omsorg till dess att Samariten skulle komma tillbaka.
Om denna evangelietext ur Huspostilla:
Härav finner man då lätt svaret på den invändning, som de påviska gör mot oss. Kristus säger ju: "Gör det, så får du leva." Och därav drar de den slutsatsen, att man kan bli salig genom lagens gärningar. Men Herren vill med detta ord låta den skriftlärde och oss alla förstå, att vi omöjligen kan hålla lagen, om inte våra hjärtan först genom evangelium får den helige Ande och blir renade från synden. Alltså är detta talat på lagens sätt, ty den befaller oss att göra Guds vilja. Men därmed är det inte sagt, att vi också verkligen kan göra den. Detta måste Kristus uträtta i oss genom det heliga evangelium och sin helige Ande. Just därför framställer Herren här denna liknelsen om den mannen som råkat ut för rövare, för att visa, hur stor nöd som råder bland oss människor, och hur vi endast genom Kristus, den barmhärtige samariten, kan bli frälsta och fria från den.
Ty vi arma människor har genom synden råkat ut för de värsta rövare, i det att djävulen och döden blivit oss övermäktiga. De har inte blott plundrat oss och tagit ifrån oss alla andliga gåvor, som Gud förunnat och gett oss. Utan de har även sargat och slagit oss, i det att vi genom synden råkat i all slags jämmer, olycka och elände. I detta måste vi bli liggande, så vitt på prästen och leviten, d. ä. lagen, ankommer. Ty de går förbi och hjälper inte den nödställda människan. Därför säger också Paulus: "Ingen människa blir genom lagen rättfärdig eller fri från synden." Men till slut kommer samariten, vår käre Herre Kristus, vilken hans eget folk inte vill kännas vid, utan höll honom för att vara en hedning och en som var besatt av djävulen. Han tar sig an vår nöd, förbinder våra sår, tvättar dem med vin, och gjuter sin nåds ljuvliga olja i dem. Han tar på sig vår synd, vilken han bär på sin kropp, och för oss så till det rätta härbärget, d. ä. den kristna kyrkan, och där anförtror han oss åt värden, d. ä. åt dem som är i predikoämbetet och har att förkunna Guds ord.
Idag har flera bland Missionsprovinsens församlingar sänt fina gudstjänster live och dessa kan ses och höras via denna länk:
https://missionsprovinsen.se/live/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar